Miss Leaf


Copyright © Victoria Boysen 2010

Det är inte så att ni ser i syner. Miss Leaf blev till en färgversion. Dividerade länge på vilken färg blommorna skulle ha och det blev i princip samma färg som på läpparna. Vet inte riktigt om jag gillar det. Annars är jag mycket för att varje enskild sak ska ha en egen färgskala men nu blev det såhär. Med tanke på att hon är förenad med bladen så kan hon lika gärna vara det hela vägen. Dessutom vill jag försöka att inte använda hela färgpaletten för att på så sätt utmana färgspektrat och mig själv.

Here you have a colored version of Miss Leaf. Similar coloring for the flowers and the lips but we can see it as a symbiosis of nature. I am trying to challenge the spectra of colors, using as few as possible just to understand how and if the nuances work together.

Mini macaron


Copyright © Victoria Boysen 2010

Det kanske var en aning svårt att se vem tjejen ovan var. Likheten blev inte så slående som jag hoppats på men trots det är jag nöjd. Rött hår och rosiga kinder är inte att leka med. Och en busig blick på det. Bus är bra alltså. Äntligen fick vi till lite mer färg. Börjar göra mig redo för det nu. Har insett att färgerna styrs av mitt sinnelag. En ganska trevlig insikt. Naturlig variation uppstår. Det talas ofta om konstnärers olika perioder och förut har jag bara tyckt det var en massa strunt. Men det är ju inte strunt. I vissa fall skapas efterkonstruktioner men i andra fall stämmer analysen. I mitt fall handlar det inte så mycket om att jag snörar in mig på t ex en "blå period" utan det rör sig snarare om val av färg eller icke-färg. Den sköna damen är hur som helst Elsa Billgren som bloggar på Elle.

Fun 'N' Music


Copyright © Victoria Boysen 2010

Då var första porträttet gjort för i år. Det tog bara 28 dagar. Jag har haft en bild i huvudet. En glad bild av en tjej och så när jag gick på bloggrunda, såg jag plötsligt precis det jag var ute efter. Den ni ser på bilden är Natalie Karlsson som bloggar på Kanal 5. Jag är faktiskt riktigt nöjd med likheten och färgerna. Inte så mycket färg men ändå mer än det svartvita jag anammat ett antal månader. Jag kan dock inte låta bli att gilla gråskala. Ultimata kontraster. Hårt. Rakt på sak. Men det är alltid bra att variera sig. Det vet alla som sysslar med något kreativt. Man behöver inte göra på ett enda sätt för att ha en stil. Det har jag lärt mig nu. Jag scannade även in skissen så den kommer jag lägga upp också. Det kan kanske vara trevligt att se båda varianterna.

Jag är med i en teckningstävling hos Kan Dee. Temat är musik. Passande. Har kommit på att det är roligt att delta i tävlingar. Bryr mig inte längre om att vinna eftersom det sällan blir så. Gillar läget!

UPDATE! Hej och hå, jag är med i finalen! Sinnes. Ni får gärna rösta på mig. Mer än gärna. För ni är snälla. Jättesnälla.

Hide and Seek


Copyright © Victoria Boysen 2009

Vissa teckningar bara skriker efter att bli färglagda. Detta var en sådan teckning. Bloggerskan ovan är ingen mindre än Elinkan och det är andra gången jag lånar en bild av henne. Första försöket var en hastig historia men denna har jag lagt ner mer tid på och jag tror det syns. Nu har jag dessutom arbetat vidare med bakgrund. Fick den i princip gratis men det är trevligt att se hur min stil kan se ut i ett större sammanhang. Skulle vilja göra fler bilder i samma stil. Små noveller eller kortare ungdomsberättelser. Tror att det skulle passa mig.

Dear Winona


Copyright © Victoria Boysen 2009

Gränsen för vad en sund och en ohälsosam relation är hårfin i många lägen. När jag började skissa fram Winona Ryder, insåg jag hur psykopatiskt det skulle kunna vara - om jag var en labil människa. Kändisar lever i en värld där störda människor flockas runt dem. En del av dem kallas groupies och andra står och lurar i buskarna utanför bostaden. Vad jag vet, är jag inte besatt av vare sig Winona eller någon annan känd förmåga. Men jag fascineras av henne. Så här har du ett fanmail. Skrivet av någon som borde söka hjälp. Eller? Så vad säger ni om bakgrund? funkar det? Eller skall jag bygga upp hela Sims-samhällen för att det skall fungera optimalt? Jag är kluven. Vad är en bakgrund egentligen? Note to self. Visst är det härligt med stavfel! Det är inte mitt fel. Alls.

Sea of Shoes


Copyright © Victoria Boysen 2009

Jag försöker mjukstarta. Det innebär bland annat att jag inte skall komplicera det för mycket för mig själv. Det där avancerade, och det där jag så gärna vill göra, kommer tids nog. Det lätta i sammanhanget består av fina bilder hämtade från flera ställen. Jag brukar besöka Sea of Shoes emellanåt. Hon lever i en helt annan värld och materialism har inte samma innebörd som det har för mig. Men å andra sidan kan människor inte leva på samma sätt heller. Nyanser är det fina i kråksången. Och hon är ju inspirerande. Det särskilt intressanta med henne är att hon skiftar skepnad lika ofta som hon byter skor. Egentligen tycker jag inte porträttet är särskilt likt men i vissa vinklar och ljus så går det an. Jag fick dock fram det mest essentiella - de mörka dragen.

Kermit



Copyright © Victoria Boysen 2009

Jag tycker vi slår på stort och uppdaterar dagarna efter varandra! Det var förvisso ett tag sedan men jag kunde inte låta bli. Jag var en aning otålig då jag adderade färg till bilden ovan. Sedan dök det upp en skuggliknande yta också vilket gav extra piff utöver den bedårande Kermit-hatten. Den känns lite Minimarket och deras sagokollektioner med hattar och tröjor med olika lekfulla detaljer. Färgvalet blev bra nu när jag tittar på bilden igen. Både starka och svaga färger. Perfekt balans. Den känns lite som Victoria för några månader sedan - i positiv bemärkelse. Skuggan är kanske något att applicera på annat. Det tål att tänkas på.

The Frog Prince


Copyright © Victoria Boysen 2009

När jag såg bilden tänkte jag på alla klassiska sagor som man läste som barn. Jag föreställde mig det klassiska i en modern tappning där romantiken bibehålls. Det behöver inte vara många detaljer som gör det och det behöver definitivt inte vara övertydligt heller - tvärtom - utan det är själva undertonen jag vill åt. Flickan stirrar på grodan och grodan stirrar tillbaka. Vad tänker de på? Allting stannar upp förutom vinden. Nu blev denna väldigt blek men jag ville ha den så. Skissen hamnade roligt nog inte långt bakom det färdiga alstret. Det skall kännas som en illustration gjord 1953 på papper som inte lyckats bevara färgerna. Kanske blir det fler sådana här sagobilder. Bilden har gett mig en uns ödmjukhet inför framtiden.

Födelsedagspresent


Copyright © Victoria Boysen 2009

De senaste dagarna har jag haft det en aning stressigt. Hade bestämt mig för att rita ett porträtt till min kära vän i 25-årspresent. Var ute i god tid men så blev första bilden inte bra alls. Hon blev fin och så men bilden kändes väldigt högstadiet à la sitter här med en molnvägg bakom mig och skall le fint. Inte alls Victoria. Men så hittade jag en bild jag själv tagit och bytte ut kläderna till något mer detaljerat. Bilden har hon fått inramad med passepatout. Det blev en bakgrundsfärg till men det var mest för att inramningen skulle få en snygg effekt. Presenten blev tack och lov uppskattad. Hon blev så glad så glad och då blir jag självklart också glad. Nu skall jag försöka lägga upp en plan för den här ritskolan. Hade funderat på att filma men jag har inget kamerastativ ännu. Det får bli ett senare problem. Fnular fortfarande på upplägget. Om ni har tips så hit me. Det är ju ni som skall dra nytta av mina tips.

Lisaplace


Copyright © Victoria Boysen 2009

Jag tycker vi skriker rakt ut, precis som Lisa, och låter spänningarna rinna av oss. Det tar på krafterna att engagera sig i en tävling och nu gick det som det gick. Det gick inte alls men icke att förtrösta. Finalisterna har gått vidare fair and square - förutom att jag är evigt trött på detta ensidiga tänk där något nytt och annorlunda (ett inte lika känt motiv till exempel) är så främmande och ointressant. Det låter kanske luddigt för en del men vissa av er förstår säkert vad jag menar. Jag idiotförklarar inte mina besökare - tvärtom! Jag tackar för alla röster som kommit från oväntade håll och blickar nu framåt.

Jag kommer inom kort att starta en ritskola och då kommer det så klart att vara utifrån mitt sätt att teckna. Det finns ju oändligt många tillvägagångssätt! Denna ritskola skall innehålla avsnitt där jag behandlar ansiktets olika delar och sedan går jag vidare med skuggning, kroppsposition samt färgsättning. Nu är det inte meningen att nyfikna skall ta efter hur just jag gör för det kan ju aldrig bli precis likadant, det vet vi alla, men det ger en chans att förstå hur det blir som det blir. Jag har fått flera förfrågningar på detta så nu tycker jag vi slår slag i saken. Jag har bara lite grejer att avsluta först men sen kör vi så det ryker!

Elinkan


Copyright © Victoria Boysen 2009

Sådär. Jag har varit lite busy de senaste dagarna och än känner jag mig inte klar. Jag fick nys om att Nyheter24 skulle ha en teckningstävling där man bland annat kan vinna en resa till Prag(!!) Eftersom jag missat många tävlingar, tänkte jag ta tillfället i akt. Man skall skicka in en teckning på sin svenska bloggidol och jag har ju en bild i portfolion på förhand. En busig Niotillfem med en cup cake. Men eftersom man får lov att skicka in fler bidrag, kom jag på att Elinkan också är en idol. Hon lägger upp så vackra bilder. Det roliga är att Niotillfem och Elinkan är smått lika. Platinablonda töser dressade i docksöta kläder. Vi får se om jag hinner skicka in ännu ett bidrag. Jag har nämligen ett motiv på lut. Jag är för övrigt inne i ett irriterande flow. Jag vill rita hela tiden och blir frustrerad när jag inte får möjlighet till det - som när jag jobbar. Skadat. Man kanske skulle ta och rita lite till...

Eftersom det är ni läsare som bestämmer vem som skall vinna så får ni jättegärna rösta på mig. Fiskar lite smått så klart. Vad skall man annars med en blogg till? På torsdag börjar omröstningen! Kom ihåg. Blink. Blink.

Bloglovin'


Copyright © Victoria Boysen 2009

Ni vet väl att ni kan följa mig genom att använda blogguppdateringsverktyget Bloglovin'? Eftersom jag inte uppdaterar alltför ofta (fy skäms på mig) så kan Bloglovin' hålla koll åt er. Dessutom kände jag för att ha en egen ikon så den får ta plats i menyn hädanefter. Tjejen ser lite småscary ut även om jag gillar den ändå. Tjejerna behöver inte alltid var skitsnygga utan får väldigt gärna se normala ut. Visst ser hon lite ond ut? Det passar kanske inte riktigt ihop med hjärtan och rosa skimmer men samtidigt blir det en intressant kontrast. Följ mig på Bloglovin', annars! Ett hot förtäckt i små söta hjärtgodisar. Så klicka på bilden!

Miss Redhead


Copyright © Victoria Boysen 2009

Oj, vad svårt det är att uppdatera bloggen när vädret är helt fenomenalt underbart. Trots det, kliar det i mina fingrar små och jag har så mycket inombords som vill ut. Men utomhusaktiviteter har fått komma före sofftryckandet och färgläggandet. Men! Icke att förtrösta. Jag har faktiskt kladdat lite innan läggdags. Det känns så himla bra när jag blir nöjd med en illustration för då vill jag springa in till scannern för att sedan visa hela världen vad jag har gjort. Nåväl. Inte hela världen men möjligheten finns ju. Jag verkar vara inne i det här med ansikts- och känslouttryck. Och inte minst porträtt. Porträtt är kul men det är inte det enda heller. Fast jag måste tillägga att jag äntligen fick till några fräknar. Det går tyvärr inte att missbruka i ett och samma ansikte.

Niotillfem


Copyright © Victoria Boysen 2009

Alla dessa fantastiska bloggar måste vara himmelriket för mig. Tänk så mycket material det finns. Speciellt när personerna bakom bloggarna verkligen lägger manken till och ofta tar underbara bilder. När jag scrollar för att leta efter något inspirerande, brukar det hänga på komposition, färgsättning, attribut (detaljrikedom) och ansiktsuttryck. Jag vill kunna återskapa personligheten - om nu mitt syfte är att det skall likna individen ifråga. Nu hade jag som mål att avbilda fina Sandra Beijer på det där sötbusiga sätt som bara hon kan. Vad jag insåg under skapandes gång var svårigheten att få till den platinablonda kalufsen. Men ett hinder är en brygga till förbättring.

The Cherry Blossom Girl


Copyright © Victoria Boysen 2009

Jag tror jag vet precis vad det är som triggar mig till att vilja rita. Det måste vara vackra bilder, filmer och melodier. Ett exempel på en bildkälla som är en guldgruva, för en sådan som jag, är enormt populära The Cherry Blossom Girl. Nu hoppas jag verkligen att det okej att låna en bild av henne som motiv. Bäst att meddela henne om saken. Om hon tycker det är hur bra som helst, kommer jag att florera ännu mer i hennes sagolika värld. Hur kan man leva så vackert och fridfullt? Jag vet inte vad som är fel på min scanner men bilden är definitivt finare i verkligheten. Och stor blev den. Ett helt A4 gick åt. Är speciellt nöjd med reflektionerna i solglasögonen och att det gröna i dem kommer fram. Tror nog också att jag fick till det där fridfulla. Att framkalla en känsla är alltid ett plus.

Dagdrömmar


Copyright © Victoria Boysen 2009

Hej igen. Det var ett tag sedan sist. Har försökt få tummarna loss men tiden har inte räckt till. 24 timmar om dygnet är alldeles för lite. Sömnen blir bortprioriterad till förmån för mina ritsessioner. Inte så smart kan man tycka dagen efter. Tröttheten står mig upp i halsen. Hursomhelst. Visst blir en bild på en person mer intressant då den visar ansiktsuttryck? Det tycker jag. Rådjursögon, röda läppar och tankar bortom verkligheten. Det kan inte bli annat än inspirerande.

Omfamnad


Copyright © Victoria Boysen 2009

Det kanske börjar släppa lite nu. Det där med kreativiteten. Och kraven jag ställer på mig själv. Ibland blir jag lite av en perfektionist och überstreber vilket så klart är positivt - på ett sätt - men som sätter käppar i hjulet för mig. Och det är under sådana frustrerande tillfällen man behöver en kram. Även om det inte hjälper, ger den där omsorgen ändå en känsla av att det går över. Jag vet inte vad det är som tar emot riktigt. Psykiskt är det förmodligen men jag kan inte sätta fingret på exakt vad. Hade jag vetat, hade jag inte haft problem. Hursomhelst. Jag kom på att det är tråkigt att bara teckna en person på en bild - hela tiden om och om igen - så jag drämde till med två personer som förra gången det begav sig. Det bästa är när jag inspireras av mina egna illustrationer och i det här fallet ser jag framemot nästa objekt. Det tog mig tre kvällar att göra klart den här. Att hasta är ingen hit i dessa svåra tider. Oavsett hur ivrig jag är. Och så försöker jag mig på lite bloggdesign. Det går sådär.

Fundersam värdinna



Copyright © Victoria Boysen 2009

Det är något fascinerande över bilder med antydan till mitten av 1900-talet. Det osar glamour, allt skulle vara vackert, seriöst och fläckfritt. Bilden ovan refererar dock till en ganska ny bild ur Vanity Fair med en något modern kändis men jag valde att rita ett eget ansikte - utan någon tillhörande referens utöver intrycket hos betraktaren. Kvinnan skulle kunna vara vilken fin dam som helst ur överklassens 50-tal. En något ung politikerfru som försöker axla den nya rollen som värdinna när mannen bjuder till fest - utan hennes godkännande. Det enda hon skulle göra för att uppfylla plikten som passande hustru var att jaka, le och helst inte "cause a scene". Vad skulle grannarna säga då? Politikerns rykte skulle rubbas och drömmen om att bli senator skulle aldrig slå in. Stackars karl. Så vad funderar hon på? Om snittarna faller gästerna i smaken? Om skumpan kylts tillräckligt? Eller om hon skall smita iväg till sin ungdomskärlek som hon träffat när karlen varit på affärsresa?

En lång väntan


Copyright © Victoria Boysen 2009

Hej! Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte uppdaterat på en evighet men saken är den att jag varken haft tid eller ork att hitta inspirationen. Det var som att jag gjort slut på all kreativitet. Blev faktiskt riktigt förbannad på mig själv men försökte samtidigt lugna mig med att det kommer ju tillbaka - viljan att teckna och leta efter nya motiv. Jag har känt mig en aning frustrerad då jag gärna vill utvecklas fortare och hitta nya vägar att skapa. Men nu skall jag ta en bit i taget. Jag har dock insett att det inte finns tid att uppdatera varje dag eller ens varannan. Det finns ingen fysisk möjlighet men jag gör vad jag kan och tecknar när jag känner för det. Motivet ovan symboliserar den här långa väntan - både för vissa av er men också för mig. Jag såg denna bild i ett danskt magasin. Det är en annons till Day Birger et Mikkelsen. Fastnade så klart för spetsen och att hon är vänd med ryggen till så man ser den estetiska perfektionen. Jag gillar hur vecken blev. Böljigt och luftigt.

Stortröjan


Copyright © Victoria Boysen 2009

Oj, vad jag gillar det här med mönster, struktur och hur tygerna följer kroppen. Sen så är jag också förtjust i att rita streck vilket har återkommit en hel del gånger. Streck gör så mycket för en bild. Jag använder mig ibland av samma metod som med dpi (dots per inch) där linjerna finns med ett visst avstånd ifrån varandra för att skapa ljusa och mörka partier. Så är det med punktmetoden. Om du punktar mycket på ett ställe blir det automatiskt mörkare. Väldigt enkel metod men ack så effektiv. Det kommer säkerligen dyka upp fler sådana här bilder. Ge mig en kreation och jag ritar av den. Jag brukar göra ansiktet sist på mina illustrationer. Anledningen till det är att kompositionen och färgerna runt omkring ger en viss känsla och den känslan vill jag återskapa i ansiktsuttrycket.

Tidigare inlägg
RSS 2.0