Monsieur

Copyright © Victoria Boysen 2011

 

Jag satt förleden i sängen och skissade. Håller till där en del. Fungerar som en slags beskyddande och bekväm borg. I all sedvanlig iver blev Monsieur till. Först var han bara en skiss men sen fortsatte jag kladda och plötsligt hade jag kalkerat av skissen och vips blev det såhär. Tänkte en liten stund på vad han skulle kallas och tidigt stod det klart att det här är en fransman. Jag vet egentligen inte om det finns en urtyp för fransmannen men i mitt huvud är detta han. Sedan kom jag på att Monsieur visst påminner en del om alla dessa barista- och caféloggor. Aja, igenkänning har ingen dött av. Det jag gillar bäst med motivet är att det känns som att jag tagit bläckkoppen och stänkt lite här och där. Ska vi vara lite sötsugna så kan man ju alltid föreställa sig att jag målat - i extrem orealistisk precision - med lakritssås. Monsieur hamnar på väggen i en ekram och passpartout. Noir et Blanc. Always and forever baby.

First he was only a sketch and then suddenly he was Monseiur.

Korpar

Copyright © Victoria Boysen 2011

 

Det finns ett tillfälle då jag kan rita fortare än ögat blinkar. Då jag har en plan och ett motiv klart för mig. Och ett jävla anamma, så klart. Sätt det i kombination till en dubbellatte, stress och en deadline som heter födelsedagsfest om en och en halv timme. Då får du ovan motiv. Jag ville så gärna att min kompis skulle få denna present av två anledningar. 1. Han fick födelsedagspengar till en sleeve. 2. Vi har pratat om vad jag skulle kunna göra för avtryck på honom. Det roliga är att vi hade ettårsjubileum, som vänner, igår. Förra årets födelsedagspresent blev en inramad print av City Owl. Fågeltrend. Med tanke på omständigheterna är jag mycket nöjd. Eller jag är mycket nöjd. Hade jag inte varit nöjd, skulle jag aldrig ha gett bort motivet. Grundprincip.

The crows above is a result of previous discussion, stress, a double latte and stubbornness. Happy 30th birthday M! It's for his soon to be sleeve tattoo. The birds keep on coming back each year.

Crisp pattern

Copyright © Victoria Boysen 2011


Då blev den klar den här månaden i alla fall. Smått förvånad. Men det är alldeles förtrollande att rita mönster. Hitta på och gå loss. Ska genast sätta igång med nästa mönstermotiv. Det tog emot att fortsätta rita efter första utkastet men blyerts är ett bra påhitt. Det är bara att sudda om det blir fel. Tack och lov slapp jag ångra mig. Det jag gillar bäst med bilden är flödet i de långsmala böljande linjerna. Att de dansar litegrann. Och som kontrast är själva mönsterdelen, med hål i, ganska statisk på ett sött vis. Kontraster. Kommer för evigt att vara den häftigaste effekten.

UPDATE: Spanar in bilder från Stockholms modevecka och råkade trilla över en struktur som kändes mycket bekant. Se själv i bildvisningen för Josefin Strid. Kul!

I ended up finishing the picture sooner then I thought. Impressive. I have a fascination for contrasts and the wavy lines works well with the static pattern in between. Something for the eye. I am kind of eager to continue onto next motive. Consisting of pattern of course.

Work in progress: Crisp pattern

Copyright © Victoria Boysen 2011


Det hinner gå ett halvår mellan uppdateringarna. Nåväl. Tiden räcker inte till. Jobb och sådant tar tyvärr överhand och det är hemskt sorgligt att målandet hamnar i kläm. Men nu har jag dock haft julledigt och det var med enorm förvåning som jag märkte hur mina händer ville skapa något. Jag har sett lite galen ut. Bara ett grovt streck på vit bakgrund har gjort mig nöjd. Fast samtidigt finns det ett inneboende missnöje. Jag vill gärna skapa något extraordinärt men helst bli klar på en minut. Jag får ta och lugna mig. Jo. Jag satt igår och tecknade. Fyllde sedan i med olika tjocka bläckpennor. Jag kanske ska hålla mig till att måla mönster just nu. För sinnesfridens skull. Jag tog en bild med kameran för pappret fick inte plats i scannern (därav skuggorna i hörnen). Jobbar på A3 fast själva bilden är ca A4. Den där förödande kanten. Suck. Hursomhelst. Jag sitter här och funderar. Ska jag fläska upp mönster på hela ytan eller ska jag låta det vita vara orört? Jag har dock en del kvar på mönsterdelen. Fylla i med svart här och där och skapa ännu fler detaljer. Men det är svårt att avgöra när jag ska sluta. Det roliga är att motivet skulle kunna roteras och ändå se trevligt ut. Men jag har fått för mig att den stående versionen gör sig bäst i ram. Gott nytt förresten!

Trying to create something and I ended up drawing pattern with different liner sizes. Working on A3 paper with an A4 motive area. I am wondering whether I should draw some more patterns in the white patches or leave it be?

Work in progress: Stairs

Copyright © Victoria Boysen 2010

 

Det går ganska långsamt på den skapande fronten. Jag skissar dock då och då på ett motiv från min resa till Prag tidigare i år. 30x30 cm stort. Mycket stort i min värld. Tanken är att göra fler motiv från samma resa efterhand. Just nu fokuserar jag med ett halvt öga på bilden ovan. Detta är dock endast första utkastet. Bilden ska kalkeras och preciseras ytterligare. Fler detaljer ska till och de svarta partierna kommer att utökas alternativt minskas. Det grafiska inspirerar mig ganska mycket just nu. Särskilt med svart bläck. I bakhuvudet sitter Room for Me, som jag blev mycket nöjd med. Jag har några fotografier med stor detaljrikedom, som kommer att bli mycket fina att teckna på benvitt papper. Spiken i väggen ropar efter ramen som står lutad mot väggen och ramen ropar efter motivet som inte ens är halvklart. Mycket återstår.

I am kind of stuck outside the creative zone. Trying hard to work on a photograph I took i Prague this year. I am still hooked on the graphic style and will continue to draw some other motives after Stairs.

100716 - Kök


Copyright © Victoria Boysen 2010

Jag vet att det inte är juli längre men såhär ser det ut i min bilderbok. Skaffade en del möbler till mitt kök under semestern och nu har jag större lust att vistas där. Det betydde mycket att ställa ett ordentligt köksbord på golvet och skruva ihop snygga stolar. Hemmet är väldigt viktigt för mig. Det är där jag känner mig mest trygg. Första bladet där själva rutan avviker i storlek. Kände för att vara lite wild and crazy. Ungefär. Saknar ni färgerna? Det gör jag. Snart.

One of the most important things in life is my home. During my holiday I made my kitchen cozy by purchasing a steady table and some fancy chairs.

Room for me


Copyright © Victoria Boysen 2010

De mest märkliga sakerna kan inspirera. Hur en filt ligger över en stol, hur en himmel skär sig mot trädtopparna. Allt sådant som ofta innebär tillfälligheter. Det räcker med att jag ser något i en särskild vinkel eller har en viss känsla för stunden. Det gäller att kapsla in den känslan, för det är inte alltid att man kan ge utlopp för inspirationen. Bilden ovan är ett exempel på det. Det kommer att dyka upp fler bilder i samma stil. Har redan köpt ramarna till. Jag har ritat på benvitt papper men redigerat så att det blir svartvitt. Snyggare på skärm. Och snyggare med benvitt i verkligheten. Jag gillar att den medvetna asymmetrin skapar balans och bilden lämnar en del att fantisera om. Det gör åtminstone jag till trots för att jag vet vad bilden innebär.

The strangest thing can inspire. There is more to come.

Lost Track of Time



Copyright © Victoria Boysen 2010

Då kom dagen då Lost Track of Time blev klar. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga förutom att det känns som en lättnad. Samtidigt infinner sig en sorts vilsenhet. Vad ska jag göra nu? Men jag vet vad jag ska göra. Det är bara den där allmänna insikten om att nu är ett långvarigt projekt till ända. Var blev fyrverkerierna av? Om vi ska se till motivet och slutresultatet, finns det en del att yppa. Delar är jag riktigt nöjd med, medan det finns vissa partier som jag kunde ha gjort bättre. I det stora hela är jag dock riktigt nöjd. Bilden växte fram från en hatt, kanin, tekopp och ett fickur. Inte trodde jag att det skulle bli såhär. Det är det som gör processen så spännande.

Nu är det som så att jag fått en del förfrågningar huruvida bilden är till salu. Originalet är jag inte riktigt redo att släppa ännu men jag undrar ifall det finns ett intresse i att köpa ett signerat exemplar i begränsad upplaga? Ni kan ju kommentera nedan eller slänga iväg ett mail på boysenillustration(at)hotmail(dot)com så ser jag hur pass stort intresset är. Originalstorlek är A4 men detta kan ju alltid korrigeras på tryckeri.

The day has come. Lost Track of Time is finished. Can't believe that I'm done. Overall I'm quite pleased with the result. Now I'm wondering if there is an interest in buying a signed copy in a limited edition. The original is in A4 format. Please comment below or send me an e-mail.

Tuppen


Copyright © Victoria Boysen 2010

Ibland blir man inspirerad av det mest oväntade. Jag har fortfarande ett kluvet förhållande till akvarellen. Det beror mest på rädslan att en bra skiss förstörs av ett endaste penseldrag. Men för att lära, måste man våga. Jag trodde inte att tuppen skulle bli bra så risken för att bli besviken, var minimal. Ganska bra grundtanke. Särskilt med tanke på hur nöjd jag är. Jag lär mig hela tiden. Tuppen var en present. I tryggt förvar. Som vanligt började jag med en blyertsskiss, fortsatte med att färglägga och avslutade med den svarta bläckpennan på valfria ställen. Jag älskar akvarellen när det blir bra. Mer frihet. Fantastisk känsla.

Preppy Cool


Copyright © Victoria Boysen 2010

Wow. Vilken respons. Har tyvärr ingen möjlighet att besvara er alla individuellt så det får bli ett kollektivt tack. Tack! Jag målar och har mig. Lost Track of Time puttrar i en hög med andra papper och istället experimenterar jag på A5 för att lära känna akvarellen. Förstå karaktären. Den är komplicerad. Ovan är första försöket där jag porträtterat en karl. Hade en annan bild i huvudet men strunt i det. Jag visar vad jag gör oavsett om det blir bra eller dåligt. Kan dock konstatera att det var en svår ursprungsbild. Tre ting. 1) Det är en man. 2) Han har skägg. 3) Han bär solglasögon. Dessa tre moment är inte lätta att få till på ett snyggt sätt om man är nybörjare (eller van). Jag ser mig nämligen som nybörjare med den blöta akvarellen. Jag fortsätter att öva. Det jag gillar bäst med Preppy Cool är reflektionerna i kavajen, skärpet och detaljerna på scarfen. Och hans attityd så klart.

Över till något annat. Det finns en hel del av er som frågat efter min mailadress. Den finns här till höger även om man inte ser det särskilt tydligt. Flera av er vill beställa en bild och givetvis kan ni det om jag bara får lite tid på mig. Som ni förmodligen märkt, använder jag mig av många olika tekniker så det är bara att peka och välja. Maila mig på boysenillustration(at)hotmail(punkt)com så kan vi diskutera vidare.

Födelsedagspresent


Copyright © Victoria Boysen 2010

Bilden ovan var en födelsedagspresent till bästa S. Har länge vetat att hon ville ha ett porträtt eller något annat inramat men varken hon eller jag har kunnat komma på vad. Men så inföll hennes födelsedag så där lägligt i livet och jag kände att det var nu eller aldrig. Det blev ett kollage i likhet med mina bilderboksbilder och personliga referenser. Själva motivet är 12x12cm med passpartout på cirka 6 cm runt om samt svart ram. En fyrkantig inramning helt enkelt. Jag har använt papper som heter sand och jag kan härmed säga hej då till blåvitt papper. Vilken skillnad! Nu kommer jag förmodligen bara att teckna och måla på papper med gul ton.

100117 - Mörbultad


Copyright © Victoria Boysen 2010

Jag är enormt tacksam för alla fina kommentarer. Skall ta mig i kragen och besvara de som skall besvaras. Har haft en hel del att göra den senaste tiden. Och så var jag med om en olycka förra helgen. Så skönt det är att bara kunna rita av sig då. En lättnad. Och så är det rätt trevligt att inse att nästa blad kan se ut precis hur som helst. Fyra sidor avverkade. Det börjar likna något nu. Det blev lite slitet och ojämnt denna gång. Inga perfekta linjer. Men det är också så jag känt mig. Ranglig och skör. Och färgerna skall användas framöver - kanske inte i just bilderboken - det har jag lovat mig själv. Färgerna har förbrukats vid sidan om smått inofficiellt. Har nämligen pysslat med ett projekt som jag kommer att visa upp här inom en snar framtid.

Filippa Berg


Copyright © Victoria Boysen 2009

Ibland blir jag helt till mig och klättrar nästan på väggarna. Jag måste rita! Och jag blir lika förbannad varje gång det inte blir något vettigt utav det. Men så fick jag en uns inspiration från Filippa Berg som hade en teckningstävling. Så jag tänkte att vad tusan, vi försöker. Och resultatet ser ni ovan. Hennes signifikanta runda solglasögon, petitta näsa och glugg. Rätt likt om jag får säga det själv. Hon har döpt bilden till "C'est le vent Betty". Det är vinden Betty. Väldigt passande indeed! Nu kan jag slappna av igen. Det är sjukt hur viljan kan ta över så där. Teckningen blev en mix av vad jag sysslat med den senaste tiden. Mycket bläck, inramningen och blyerts. Det färglösa fortsätter alltså. Det funkar för mig. Får se om man blir en av tre vinnare. Det hade varit skojsigt.

Pantomime part 2


Copyright © Victoria Boysen 2009

Klar! Jag har lyckats slutföra ett projekt. Mäkta stolt. Inramat och klart att sätta på tavellisten - en tavellist som dock inte sitter på väggen ännu. Men tavlorna är åtminstone klara. Just nu står de på soffan lutade mot väggen. En sak jag stör mig på är tavlors glas. Det har allt som oftast en blå ton. Förstår ni vad jag menar? Det innebär bland annat att om pappret är vitt från början, ger glaset ifrån sig ett ljusblått sken. Det är inte snyggt. Jag vill hellre ha det gult om jag får välja. Givetvis kan jag rita på annat papper men jag gillar ju de jag använder. Nu skall jag sätta fart med ett annat projekt. Dock inte mitt eget.

Pantomime


Copyright © Victoria Boysen 2009

Ni har förmodligen hört talas om uttrycket Kill your darlings. Det har jag gjort idag. Dödat min älskling alltså. Det händer inte ofta kan jag tala om. Skulle en bild skita sig så skiter sig projektet helt. Men nu hade jag bestämt mig för ett motiv och även om försök ett inte blev bra så började jag om. Väldigt vuxet beslut. Är så stolt. För saken är den att försök två blev så mycket bättre. Anledningen till att jag tog detta beslut, var att bilden blev alldeles för stor för ramen. Ja, jag jobbar helst utifrån en rams storlek. Det är ju halva upplevelsen. Ibland till och med hela. Så jag tog fram ett nytt A3 ark och förminskade motivet 50 procent. Det blir en mimare till sen. Ni skall få se även den och kanske kanske när konsten hänger på väggen. Jag lovar inget.

091126 - Thanksgiving


Copyright © Victoria Boysen 2009

Det är ofta som man bara tar sig genom livet utan att reflektera över det fina innehållet. Många gånger klagar vi på saker och glömmer bort att visa uppskattning. Tacksamhet för både små och stora saker, är att uppskatta livet. Denna vecka har jag mycket att vara tacksam för. Fina vänner som agerar stöd i vått och torrt. Vänner som lyssnar och vet vad som värmer en ruggig dag i november. Vänner som bjuder in till fest mot veckans slut. Vänner som bryr sig. Det är kärlek. Bilden ovan sätter fingret på detta. På känslan över det gemensamma. We can do this. Och det härliga i att ge av sina egna medel, är att man själv blir så glad av att se en annan människa lysa upp. Passande nog är den 26 november Thanksgiving Day i USA.

Kom förresten på häromdagen att bloggen fyllt ett år. Galet! Men kul. Trevligt att många av er har hängt med från början. Hoppas år två kommer bli lika gemytligt och att ni fortsätter följa utvecklingen.

091123 - Skrattretande


Copyright © Victoria Boysen 2009

Det här verkar gå framåt. Andra bilden avklarad. Har redan börjat skissa på den tredje. Mycket känslor och tankar som bubblar inombords. Förmodligen funkar det att begränsa mig själv till en ruta. Gör vad du vill, bara du håller dig inom ramen. Lite så. Som att skapa en egen historia på varje uppslag. Det blir nog inte mycket färg på ett tag men man vet ju aldrig. Känner dock för det svartvita - att med så få medel som möjligt skapa dynamik och varierande dimensioner. Det är en utmaning. Samtidigt får jag chansen att visa mänskliga uttryck som tilltalar mig. Jag gillar konceptet. Hoppas att ni uppskattar det med.

091121 - Besviken


Copyright © Victoria Boysen 2009

Ja, vad skall man säga. Inte varit produktiv på ganska länge. Har inte haft tid, ork eller känsla för det. Men så hände plötsligt grejer i mitt liv som fick bägaren att bokstavligen välta över. Då fanns penna och papper nära tillhands. Jag är så trött på att älta inför andra människor genom tal och skrift. Enda utvägen var tecknandet. För det är ju trots allt det som är det mest personliga jag har. Under en tid har jag grubblat över en sak. Köpte en fyrkantig svart bok med vita fina blad. Den skulle bli min bilddagbok, hade jag bestämt. Men jag visste inte på vilket sätt. Nu vet jag. Igår fanns det ingen hejd på min hand. En talade bild och några ord som säger allt - för mig. Boken kommer ligga framme. Den är ingen hemlighet. Även om jag är den enda som vet den exakta innebörden. Är ganska förvånad över att jag hade kreativiteten inom mig trots total olust. Men bilden ovan hade en förlösande effekt.

Barnbokstankar



Copyright © Victoria Boysen 2009


På illustrationskursen igår, skulle vi spåna kring en barnboksmiljö. Vi fick läsa tre historier och välja en. På ett A3 skall vi göra en stämningsbild. Alltså få känslan av historien i bilder och göra ett antal skisser för historiens olika delar. Jag valde en historia om Den fina prinsessan som bara bajsade i sömne om nätterna. Fick väldigt lustiga bilder i huvudet. Medan jag satt där och tecknade, kom jag att tänka på mina barnboksalster. Eller åtminstone utkast. Stilen ovan gillar jag. Ganska realistisk och söt. Den går säkert att utvecklas. Men det är roligt att teckna fram en karaktär och utifrån den skapa en historia. Lite omvänt men det kan vara nyttigt. Min fina prinsessa ser dock helt annorlunda ut och jag ser fram emot att sätta mig ner med stämningsbilden. Det skall vara estetiskt tilltalade och visa min stilkänsla. Jobbar hårt på det där.

Illustrationskurs del 4


Copyright © Victoria Boysen 2009


I onsdags provade vi på att avbilda läraren i olika positioner för att förstå kroppens rörelser. Jag kan de flesta positionerna men jag har givetvis mina problemområden. Till exempel fötters rörelser och former i perspektiv. Övningen tvingade oss att hitta det mest essentiella med hur en kropp arbetar. Tyngdpunkter och lutningar skulle plockas fram. I början fick vi fyra minuter på oss men efterhand blev det mindre tid. Detta var enormt stressande men det tvingade samtidigt ögat till att finna punkterna och skippa detaljerna. Titta bara på figur tre uppe till vänster. Jag hann till och med rita lärarens örhängen. Mot slutet såg det ut som på de två sista bilderna. Enkla linjer. Men ändå lyckades jag få in rörelserna bra. Blev faktiskt förvånad över hur bra det blev. Öva under tidspress. Bra tips! Tvinga någon i din närhet att agera kroki-modell - påklädd/avklädd you choose.

Klicka på bilden för fler detaljer.

Tidigare inlägg
RSS 2.0