Boysen Illustration

Copyright © Victoria Boysen 2009

I onsdags var det dags för andra lektionstillfället. Vi skulle teckna av något ur verkligheten och alla hade med sig saker som skimrade. Jag hade tagit med mig lite smycken men läraren trodde det skulle bli för svårt att avbilda så jag drog upp det jag hade i väskan. En flaska Mavala genomskinligt lack och mina hörlurar med tillhörande Ipod. Gjorde mig själv ett litet stilleben och efter två timmar hade jag åstadkommit detta. Det är mycket svårt att avbilda saker ur verkligheten då de finns rakt framför en. Ögat noterar perspektiv men att sedan få ner det på papper är en helt annan grej. Jag kunde inte låta bli att plocka fram mina bläckpennor. Har nämligen köpt nya. Staedler Pigment liner 0.05 (heaven), 0.1 (skön), 0.3 (lite grövre), 0.8 (hej då, detaljarbete). Alla pennor fyller sin funktion. Och eftersom jag gärna arbetar smått blev 0.05 genast min favorit (Sofie, jag har inte lyckats hitta 0.03 ännu. Den verkar überpoppis men jag ger det ett nytt försök). Stilleben är underskattat känner jag nu. Okej, det får gärna fylla en funktion men har man problem med perspektiv - att objekt alltid är större i förgrunden och att det finns tusentals vinklar på allt - så bör man öva på detta. Ofta. Länge. Noggrant. Tills man spyr. Sen kan man manövrera tekniken med ögonen.

Jag märker att färgen lyser med sin frånvaro men icke att förtrösta. Det kommer mera. Massa massa färg. Visste ni förresten att jag har färgfobi?